Jag kommer få djuraktivister efter mig nu men det får det vara värt.

Nala min katt som mina föräldrar har adopterat. Har nu så här i dryga 2,5 års ålder visat sig vara en riktig problemkatt. Hon ger sig på andra sorter än sig själv - dvs möss. Idag påbörjade hon en hetsjakt/förnedring på en än så länge oidentifierad mus vid 10.00 När jag kom hem till mina föräldrar och mitt gamla flickrum 8 timmar senare så sitter en rädd uppjagad liten mus uppe på mitt vitrinskåp. (Se bilden).

Man kan säga så här... jag är glad att det inte var en liten bebis som jag adopterade bort för hade den påvisat samma beteende. Det vill säga jagat upp en annan unge på ett tak så hade socialen varit inblandad 10.05 imorse.

Historien hade varit ganska färdig så här. Men historien fortsätter...

Vi är en prestationsfamilj som är väldigt tävlingsinriktade. Vid 21.00 när musen fortfarande inte är fångad och till och med har tagit några löpsteg i min säng så börjar vi diskutera vår katts förmåga att fånga möss. Vi vill ju inte att katten ska dra ner vårt rykte så vi bestämmer oss för att hjälpa till. Vi låser in musen i mitt gamla flickrum tillsammans med en laddad råttfälla.

22.03 så går vi in och kikar. Vad finner vi?!? Jo en mätt mus som käkat upp osten utan att fastna i fällan. Som alla småbarnsföräldrar så vill man ju inte se sina barns (i dett fall kattens) brister. Vi förflyttar därför problembilden och konstaterar att vi har en kändis i huset. Musen är inte vilken som helst utan jag tror vi har fått in råttan Remy från filmen Råttatouille.

Hur som helst efter vårt misslyckande fångstförsök så har mamma och pappa gått och lagt sig med sänkt självförtoende. Jag ska göra detsamma snart. Nu låter vi helt enkelt de små liven klara upp det de startat på egen hand.

Jag är rädd att jag kommer blogga om Remys bortgång imorgon. Förlåt mig alla barn.

//Goldfish

Idag skulle jag ha tjejkväll med mina kusinbarn Nicole och Josefine. De är 10 år. Vi skulle äta godis, se på Let´s Dance och imorgon skulle vi ner på stan och shoppa. Detta blev inställt. De sms:ade på sina egna mobiler. Tjejerna skulle gå på minidisco. När jag var 10 år så satt jag hemma framför TV:n och och doppade chips i dip på fredagarna. Jag kunda knappt använda en vanlig telefon då.  Tiderna förändras.

Fri kväll. Passade därför på att hälsa på mina föräldrar. Kom hem till mamma och pappa så här på fredagkvällen. Det allra första jag gör är att gå och öppna kylskåpet och ta mig något att äta. När jag tänker efter så gör jag detta varje gång. Vad står detta beteende för? Någon som känner igen sig?

Dessutom så innan jag åkte dit så ringer jag min mamma. Hon svarar. Det första jag säger är:

"Hej! Kan du ringa upp mig?"

Ett beteende som är så 1999. Någon 24-åring som känner igen sig?

//Goldfish

Idag är det skottdag.

Min kollega berättade precis hur hennes sons kompis som fyller 24 år idag fortfarande får brev från McDonalds inför födelsedagen.

Grattis på  6-års dagen! Ta med dig mamma och pappa till McDonalds så bjuder vi dig på en Happy Meal. Vi kan dessutom ordna ditt barnkalas.

Skulle vara ganska kul om han väljer att hämta ut Happy Mealen efter ett krogbesök runt 03.00 snåret. Och att han dessutom väljer att legitimera sig med körkortet.

Och se scenariot framför er att killen bjuder med sina killkompisar på barnkalas på McDonalds. Kan de då neka grabbarna att leka i bollhavet?

//Goldfish

Är i en 24-års kris eller någonting. Via facebook klickade jag in på följande sida:

http://www.lumpen.nu/upload/AreUReady/index.html

Trots att jag för längesen har passerat mönstringsåldern så blev jag intresserad att kolla min förmåga till att göra lumpen. Pappa var ju en sk A-kille i lumpen som knappt på höll på att ta sig därifrån. Min brorsa hade väl tillfällig astma eller någonting och slapp.

Det visade sig att jag var mycket lämpad till att göra lumpen. Vill bara ge et exempel på en fråga som var med i logikdelen.

Om  summan av antalet ord i denna mening är större än antalet bokstäver i det sextonde ordet i meningen, markera då alternativet nej. Markera i annat fall tredje alternativet.

• Blå
• Nej
• Röd
• Ja

Kan någon av mina vänner vara snälla att poängtera för mig nästa gång när jag på krogen träffar en snygg militär. De är ju tydligen inte bara vältränade.

//Goldfish

Jag tror jag har ganska mycket gemensamt med en stor del av TV4:as tittare idag. Jag har städat kylskåpet.

Efter att ha hört om programmet Rent hus på morgonfikat på jobbet så ville jag försäkra mig om att jag inte hade något med utgångsdatum i kylen. Mannen i rent hus hade ett smörpaket från 90-talet. Jag ska aldrig mer gnälla på någon som glömt sätta på korken på tandkrämstuben.

Dessutom vill jag bara tillägga att den mannen som ställde upp i programmet förmodligen sitter nere i Thailand med en paraplydrink för tillfället. Han kan nog inte visa sig ute längre. Han är dömd till att vara singel.

//Goldfish

Fick min första socionomlön igår. Idag började jag sätta sprätt på den. Köpte ett par nya löparskor. Inte lika fränt som att köpa Calvin Klein underkläder. Fråga mig inte varför jag bloggar om mitt köp för det är väl nästan nördvarning på det.

Jag for iväg till sportaffären. Började givetvis lyfta och klämma på de snyggaste (vill ju vara fin när alla journalister ska fota mig på upploppet av maraton). Då kliver Mr försäljare fram.

Mr F: "Kan jag hjälpa till med något?".

Jag: "Nja. Jag är ute efter ett par löparskor och är lite sugen på de här". (Lyfter fram de snygga där man kan sätta i en sak som man kopplar till min Ipod).

Mr F: "Ja okej. Hur ofta springer du?"

Jag tänker: Vafan! Ska han kartlägga mina motionsvanor nu också.

Jag: "Jo jag springer en del".

Han kollar frågande.. Jag tänker vafan.

Jag: "3-5 ggr i veckan".

Mr F: "Okej då vill jag gärna se vilka skor som passar dig, skulle du kunna ta på dig skorna och kliva upp på löpbandet här?"

Svordomarna haglar i min hjärna och jag ställer mig frågande över vart samhället är på väg. Man kan inte längre bara ta ett par skor och betala för dem som förr. Är det tänkt att jag ska hämta träningskläderna i bilen också för att se om de matchar?

Jag: "Njaeee".

Mr F: "Alltså det är jättebra.."

Motvilligt kliver jag upp på löpbandet och det visar sig att dessa skor var helt fel för mig. Då jag belastar konstigt på min häl. Jag får snöra på mig ett par andra skor och han kollar igen. Tillslut så kommer vi fram till ett par skor som passar mig.

Vilket jäkla sjå och köpa skor. Jag har lagt ner mer energi på skoval än att hitta mannen i mitt liv. Nu hoppas jag verkligen att skorna springer maraton åt mig med.

Så nu ska jag börja en inskolning av skorna. Imorgon blir det löpbandet på Friskis och på söndag blir det Hargsvägen i 90 minuter.

//Goldfish

Min dator var helt död igår. Jag fick andnöd och kände förtvivlan över att min närmaste vän som alltid har ställt upp på kvällarna kanske var på väg att begravas. Som en riktig vän så gjorde jag nu på morgonen ett nytt försök att närma mig datorn. Och vips så var det bara att slå på knappen så fungerade den. Inget smicker ingenting, den bara startade.

Min dator kanske bara behövde lite sportlov. Tack och lov att han inte behövde en vecka som alla andra skolelever.

När datorn inte fungerar så roar man sig med telefonprat. Jag ringde en kompis. Denna kompis har en mamma som är läkare. Hon jobbar även på ett stort företag där man stämplar in och ut. (Jaja jag vet att de flesta nu kan lista ut vem personen är).

Iaf på det stora företaget så är det okej att stämpla ut för läkarbesök och tandläkarbesök. Till hisorien hör även detta att hon för tillfället har en fling med en tandläkare. Hon konstaterade lite skämtsamt och glatt igår att hon utan problem har tid att träffa sin mamma. På jobbet säger hon bara att hon ska på läkarbesök, vilket är sant. Denna kompis har även plötsligt fått väldigt dåliga tänder detta enbart för att hon vill träffa flirten. Då kan hon bara säga att hon ska till tandläkaren utan att ljuga.

Denna kompis ska alltid vara värst. Det kommer ju nya förmåner i sommar. Då blir det billigare att gå till tandläkaren. Självklart har hon inte tid att vänta så länge. Undra om hennes kompisar kan få lite extra rabatt med? Man borde iaf kunna få några extra bamseklistermärken efter besöket.

//Goldfish

Är ganska trött på maratonträning just nu. Jag har nu kommit halvvägs i det löpprogram jag följer. Är trött på att nöta ut mina löpskor varv efter varv runt grönområdet i Fålhagen. Är trött på att se mig själv i spegeln på Friskis när jag kämpar på löpbandet. Är trött på att min puls blir en allmän angelägenhet när den kommer upp på alla andras löpband. Känns som ett slag i ansiktet när jag läser följande i mitt horoskop:

Du behöver röra på dig. Satsa på vattengymnastik eller någon lagsport om du vill komma i bättre form.

Jag fyller genast in vattengymnastik och ex. fotboll på måndagar och onsdagar i min almanacka. Måndag och onsdag är mina enda träningslediga dagar. Känns som speciellt vattengymnastiken kommer öka mina chanser att ta mig runt maran på Stockholms gator i slutet av maj.

//Goldfish